PERDU SANS TOI

Då kvar de kväll, mörkt & de enda som hörs är min bror som sitter i källaren & skriker åt FIFA & Onerepublic ur mina högtalare. Det är stökigt, överallt. I mitt huvud är allt rörigt, vet inte hur jag har något, på golvet ligger min rena tvätt & sängen ser ganska trashad ut. Har lite mer eller mindre ångest, men jag sväljer den..inget hjälper ändå, ingen som egentligen bryr sig. Vill man något i den här världen får man liksom tro på sig själv & klara det på egen hand. Nu låter det som jag är jätteledsen & nere, jag vet. Men jag är bara realistisk, så är de. Du är den som styr hur de ska gå för dig, du måste tro på dig själv fastän ingen annan gör de, du måste älska dig själv för att någon annan ska kunna göra de, så många måsten. & har du pengar är de det folk bryr sig om, inte dig. Eller?


I natt sov jag ungefär 4 timmar, så många tankar som snurrade runt i huvudet, känslan i magen & saknaden. Det är det värsta jag vet, att ligga vaken & må så & det bästa jag vet är att sova, för då känner man ingenting, då vet man ingenting, man bara ligger där, skönt. Det värsta jag vet också är att älska någon så mycket, behöva någon så mycket & det är inte ömsesidigt. Vad gör man? Varför blir de så? Varför kan inte allt bara vara bra?


Säger inte nu att de är så här mitt liv är (alltihop alltså) , jag bara tänker,funderar & filosoferar över massa saker. Varför vet jag inte, jag är bara skapt sådan..till en tänkare. Jag kan tänka i timmar, ligga i min säng, titta i taket & bara tänka. Det är inte hälsosamt för 5 öre, det har jag märkt. Så jag antar att jag får sluta här & nu & börja plugga på mitt arbete inför morgondagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0